Säsongen för skidskytte världscupen 2025 2026 blir en av de mest intensiva på länge. Med svenska toppnamn i absolut världsklass, ett OS-uppehåll i februari och klassiska orter på schemat väntar en vintersäsong full av dramatik och prestige. Här hittar du allt du behöver veta – datum, tävlingsorter, svenskarna att följa, reglerna som gäller och hur du ser tävlingarna på tv.
| Säsong | 2025/26 |
|---|---|
| Start | 29 november 2025, Östersund |
| Final | 19–22 mars 2026, Oslo/Holmenkollen |
| OS-uppehåll | 4–22 februari 2026 |
| Svenska profiler | Elvira & Hanna Öberg, Sebastian Samuelsson, Martin Ponsiluoma |
| Sändningar i Sverige | SVT och SVT Play |
Läs ännu mer på internationella skidskytteförbundets officiella sajt.
Världscupens schema 2025/26 – datum och orter
Säsongen inleds på hemmaplan i Östersund den 29 november och avslutas traditionsenligt i Holmenkollen i slutet av mars. Däremellan väntar nio tävlingsorter, var och en med sin egen karaktär och höjdpunkt. Här är hela schemat för världscupen 2025/26 enligt IBU:s officiella kalender.
| Datum | Ort | Land |
|---|---|---|
| 29 november – 7 december 2025 | Östersund | Sverige |
| 12–14 december 2025 | Hochfilzen | Österrike |
| 18–21 december 2025 | Annecy – Le Grand-Bornand | Frankrike |
| 8–11 januari 2026 | Oberhof | Tyskland |
| 14–18 januari 2026 | Ruhpolding | Tyskland |
| 22–25 januari 2026 | Nové Město na Moravě | Tjeckien |
| 8–22 februari 2026 | Antholz-Anterselva | Italien (OS-uppehåll) |
| 5–8 mars 2026 | Kontiolahti | Finland |
| 12–15 mars 2026 | Otepää | Estland |
| 19–22 mars 2026 | Oslo Holmenkollen | Norge |
Få koll på all viktig sport på tv här på Sportens.
Så ser du skidskytte – kanaler och tider i Sverige
För svenska tittare sänds hela skidskytte världscupen 2025 2026 i SVT och på SVT Play. Det innebär att samtliga tävlingar – från premiären i Östersund till avslutningen i Holmenkollen – kan ses direkt och i efterhand. SVT har säkrat rättigheterna fram till 2026, vilket gör att säsongen täcks fullt ut även under OS-uppehållet då sändningarna sker i samarbete med Sveriges Television och Discovery.
Sändningarna startar vanligtvis 15–30 minuter före tävlingarna, och i SVT Play finns dessutom repriser och sammanfattningar. Kommentatorerna Anders Blomquist och Ola Bränholm väntas fortsätta leda sändningarna, ofta med experter som Helena Ekholm och Björn Ferry i studion.
SVT publicerar en fullständig tablå inför varje tävlingshelg. Exempelvis planeras premiärveckan i Östersund att innehålla sprint, jaktstart och stafetter för både damer och herrar – med sändning varje dag mellan 29 november och 7 december.
| Svensk kanal | SVT1 / SVT2 |
|---|---|
| Streaming | SVT Play |
| Expertkommentatorer | Helena Ekholm, Björn Ferry |
| Sändningsrättigheter | SVT (till och med 2026) |
Svenskarna – form, roller och vad som krävs
Sverige går in i säsongen som en av världens mest kompletta nationer. På damsidan leds laget av systrarna Elvira och Hanna Öberg, båda flerfaldiga världsmästare och pallkandidater i varje start. Elvira avslutade fjolåret som en av tourens snabbaste skyttar, medan Hanna har lagt extra fokus på stabilitet i ståskyttet – något som ofta blir avgörande på de tyska banorna i Oberhof och Ruhpolding.
Bakom duon finns också Ella Halvarsson och Anna Magnusson, två åkare som kan utmana om topp-10-placeringar om de får till skyttet. Den svenska damtruppen är både rutinerad och bred, vilket gör stafetten till en realistisk segerchans på flera orter.
På herrsidan ligger ansvaret tungt på Sebastian Samuelsson och Martin Ponsiluoma. Båda har etablerat sig i den absoluta världstoppen och brukar prestera starkt i säsongsinledningen. Samuelsson är en av tourens mest stabila åkare i distansloppen, medan Ponsiluoma med sin explosiva stil ofta plockar placeringar i jaktstarter.
Övriga svenska herrar som kan få chansen under säsongen är Peppe Femling, Jesper Nelin och Oscar Brandt, där stafettinsatserna blir viktiga för nationspoängen.
| Damer | Elvira Öberg, Hanna Öberg, Ella Halvarsson, Anna Magnusson |
|---|---|
| Herrar | Sebastian Samuelsson, Martin Ponsiluoma, Peppe Femling, Jesper Nelin, Oscar Brandt |
Regler och format 2025/26 – viktigaste nyheterna
Inför säsongen 2025/26 har IBU gjort flera justeringar i världscupens regelverk, framför allt kring startgrupper och tävlingsbalans. Det nya systemet för sprint- och distanslopp delar in åkarna i tre färgkategorier – röd, blå och grön – beroende på ranking och senaste prestation. Lottningen sker inom varje grupp, vilket ger ett jämnare och mer rättvist startfält oavsett väderförhållanden.
IBU har även infört möjligheten att byta startordning vid extrema vädersituationer. Tävlingsjuryn kan senast tre timmar före start besluta att ordningen mellan grupperna ändras, exempelvis om prognosen visar snabbt tilltagande vind eller kraftigt snöfall.
Utöver detta förtydligas reglerna för mixedstafett och singelmixed, där ordningsföljden mellan kön och växlingar nu standardiseras för att undvika taktiska missförstånd. Poängsystemet förblir oförändrat – 90 poäng till segraren, 75 till tvåan och 60 till trean – vilket innebär att jämnhet över hela säsongen fortfarande är nyckeln till totalcupen.
Den svenska landslagsledningen har välkomnat förändringarna, särskilt det nya startgruppssystemet som bedöms gynna åkare med stark avslutning på fjolårssäsongen – en kategori där flera svenskar passar in.
Läs också – allt om världscupen i längdskidor.
Etapp för etapp – banornas karaktär och nycklar
Världscupens nio orter erbjuder helt olika typer av banprofiler, klimat och skytteförutsättningar. Här är en kort genomgång av vad som väntar under säsongen.
Östersund (Sverige) – Höghöjdsluft, öppna ytor och vindutsatta skjutvallar gör premiären till en mental utmaning. Svenskarna känner banan bäst, och för hemmalaget är säsongsstarten ofta en temperaturmätare inför vintern.
Hochfilzen (Österrike) – Klassisk bana med tajta svängar och snabba vallaförhållanden. Sprintarna avgörs ofta med sekunders marginal, vilket gynnar starka skyttar.
Annecy-Le Grand-Bornand (Frankrike) – Lägre höjd och varmare klimat. Ofta publikfest med offensiva lopp och tuffa sista varv.
Oberhof (Tyskland) – Dimma, tunga spår och oförutsägbart väder. Här brukar rutinen väga tungt – perfekt test inför Ruhpolding veckan därpå.
Ruhpolding (Tyskland) – Snabbare spår, men med tekniskt krävande skytte. En favorit bland åkarna och ofta ett formtest inför OS-uppehållet.
Nové Město na Moravě (Tjeckien) – Stark publik, flackare terräng och ofta högt tempo. Passar explosiva åkare som Ponsiluoma.
Kontiolahti (Finland) – Kall, kuperad och teknisk. Kända för krävande mellanstigningar som sliter på skyttet.
Otepää (Estland) – Relativt ny världscupsort med moderna anläggningar. Kombinerar snabba partier med öppna skjutvallar.
Oslo Holmenkollen (Norge) – Säsongsavslutning med oslagbar stämning. Krävande höjdmeter, ofta dramatiska upplösningar.
OS-pausen – hur världscupen påverkas
Världscupen i skidskytte 2025 2026 gör ett planerat uppehåll mellan 4 och 22 februari på grund av vinter-OS i Milano–Cortina. Under dessa veckor pausas världscupen helt, och fokus flyttas till de olympiska tävlingarna i Antholz-Anterselva, som också fungerar som ordinarie världscuparena senare på säsongen.
För de svenska åkarna blir OS en central del av vintern. Elvira och Hanna Öberg tillhör medaljfavoriterna i både sprint, jakt och stafett, medan Samuelsson och Ponsiluoma har realistiska chanser till pallplatser individuellt. Efter OS fortsätter världscupen med tre avslutande etapper – Kontiolahti, Otepää och Oslo – där totalcupen avgörs.
OS-uppehållet innebär också att trupperna ofta omformas kortvarigt. Reservåkare kan få världscupstarter före och efter mästerskapet, vilket gör marsloppen extra öppna och svåra att förutse.
Historiken bakom världscupen i skidskytte
Skidskytte har en lång och fascinerande historia, men världscupens form som vi känner den i dag tog sin början först på 1970-talet. Den första officiella säsongen för herrar kördes 1977/78, och det blev startskottet för det som snart skulle växa till en av vintersportens mest populära tävlingsserier. För damerna dröjde det några år – deras världscup introducerades först 1982/83 – men intresset växte snabbt även där.
Under de första åren handlade världscupen mycket om att etablera strukturen. Antalet tävlingar varierade, och de deltagande nationerna var få. Sporten dominerades av central- och östeuropeiska länder, med Sovjetunionen, Norge och Östtyskland i spetsen. Skytte- och vallateknik var ännu i sin linda, och väderförhållandena kunde förändra resultaten drastiskt. Det var en tid av experiment och utveckling – men också av pionjäranda.
Ett stort genombrott kom 1993 när International Biathlon Union (IBU) bildades som ett eget förbund, frikopplat från det internationella skidskytte- och längdorganisationerna. Det gav sporten en tydligare identitet och gjorde det möjligt att bygga en professionell världscup med fasta regler, en gemensam kalender och bättre ekonomiska förutsättningar. Fem år senare erkändes IBU officiellt av Internationella olympiska kommittén, vilket cementerade skidskyttets plats som en av de stora vinteridrotterna.
Under 1990-talet och början av 2000-talet förändrades själva tävlingsformaten i grunden. Nya discipliner infördes i snabb takt – jaktstarten 1996/97, masstarten något senare, och därefter mixedstafetten – vilket gjorde sporten betydligt mer publikvänlig. Samtidigt justerades poängsystemet för att premiera jämnhet över hela säsongen. Tidigare handlade det främst om att vinna enskilda lopp; nu blev konsekvens, precision och stabilitet lika viktiga som ren snabbhet.
Den moderna världscupen består numera av omkring tio etapper per säsong, vanligtvis från slutet av november till slutet av mars. Disciplinerna har finslipats till en tydlig mix av sprint, jaktstart, distans, masstart och stafetter – både singel och mixed. Med tiden har sporten också blivit global: tävlingarna hålls i hela Europa men även i Nordamerika och Asien, och TV-sändningarna når idag hundratals miljoner tittare världen över. Sponsorer som BMW och Viessmann har gjort skidskytte till en välfinansierad cirkus där både teknik, logistik och underhållningsvärde står i centrum.
För svensk del har världscupen haft en särskild betydelse. Östersund har återkommande varit platsen för premiären, och svenska åkare har gång på gång satt avtryck i historien. Från Magdalena Forsbergs dominans under 1990-talet till dagens stjärnor Elvira och Hanna Öberg, har Sverige haft en obruten tradition av världsklassåkare. Det är också en av anledningarna till att just Östersund betraktas som en av världens mest klassiska biathlon-arenor.
Att känna till världscupens historia ger en tydligare bild av varför sporten ser ut som den gör idag. Reglerna, startgrupperna och tv-upplägget är resultatet av en lång process – steg för steg mot en mer professionell, rättvis och globalt attraktiv tävlingsform. Säsongen 2025/26 blir därför inte bara ännu en upplaga, utan också ett kvitto på hur långt sporten har kommit sedan den där första vintern 1977.
FAQ – snabba svar
När börjar skidskytte världscupen 2025 2026?
Säsongen startar den 29 november 2025 i Östersund och avslutas den 22 mars 2026 i Oslo Holmenkollen.
Var sänds tävlingarna?
Alla tävlingar sänds i SVT och på SVT Play, inklusive sammandrag och repriser.
Vilka svenskar kör?
Elvira och Hanna Öberg, Sebastian Samuelsson och Martin Ponsiluoma leder de svenska trupperna, kompletterade av Ella Halvarsson, Anna Magnusson, Peppe Femling, Jesper Nelin och Oscar Brandt.
Hur påverkar OS världscupen?
Världscupen tar paus mellan 4–22 februari 2026. OS-tävlingarna avgörs i Antholz, Italien, vilket ger åkarna en naturlig övergång mellan mästerskap och fortsättning av touren.
Vad är nytt i reglerna?
IBU har infört ett nytt system för startgrupper (röd, blå, grön) och möjlighet att ändra startordning vid extrema väderförhållanden. Syftet är att skapa rättvisare tävlingar oavsett förhållanden.